Sötegumman och skampålen

Idag heter gatorna som omringar Postmuseum Munkbrogatan, Yxsmedsgränd, Lilla Nygatan och Kåkbrinken. Så har det inte alltid varit. Före 1830-talet bytte en del av gränderna namn efter varje kvarter/gatukorsning. En gränd som idag har ett namn var förr uppdelad och hade flera olika namn. Många gränder hade namn efter någon som bott där eller en krog som låg där. När personen eller krogen sedan flyttade bytte även så småningom gränden namn.  

 

Om vi börjar med Munkbrogatan så kom den till efter branden 1625. Då fyllde man ut Mälarens strand för att skapa mer plats. Gatan döptes efter Munkbrotorget som i sin tur kallades det efter den gamla bron mellan Riddarholmen och Stadsholmen. Riddarholmen hette förr Gråmunkeholmen. 

 

Yxsmedsgränd är döpt efter Jöran Yskemes som bodde där i början av 1600-talet. Namnet har alltså inget med “yxsmeder” att göra. Innan dess har den haft flera andra namn som t ex Hans Skuttes gränd. Tittar man på Peter Tillaeus karta från 1733 heter delen mellan Munkbrogatan och Lilla Nygatan då Uttermarks Gränd. Nästa del mellan Lilla och Stora Nygatan heter Ödesgränd och sista biten upp till Västerlångatan Yxse smeds gränd.  

 

Kåkbrinken är sammansatt av ordet kåk som betyder skampåle och brink som är ett annat ord för backe. Alltså backen som leder upp till Stortorget där skampålen stod. Tittar man på Tillaeus karta så har Kåkbrinken 1733, från Stortorget räknat, fem namn: Kåkbrinken, Kocksgränd, Bagares gränd, Schultens gränd och Nedre Schultens gränd. Joachim Schult var en bagare som köpte ett hus i hörnet av Stora Nygatan och en del av Kåkbrinken som då, 1623, kallades Sötegummans gränd . Ganska krångligt eller hur? 

 

Lilla Nygatan kallas så helt enkelt för att den var ny efter branden 1625. Den kallades Nedre Nya gatan och Lilla Kongsgatan men efter 1720 hittar man inget annat namn än Lilla Nygatan. 1921 kom ett förslag att den skulle döpas om till Postiljonsgatan efter vårt hus men det blev inget av det tyvärr.  

Peter Tillaeus vackra karta från 1733 hittar du i större format på Stockholmskällan här

Välkommen på en tidsresa under 300 år

 

Har det kommit ett brev eller inte?

Vad är det som händer på bilden? Och vet du vad en smulgråt är?

Lyssna här

Stora maskiner och små frimärken

Det var mycket som fick plats i huset. Här låg också frimärkstryckeriet och Frimärksförrådet.

Persedelförrådet

Knappar, brevlådor och siffror i guld

Först på plats

Vem var det som var först på plats här i kvarteret Penelope? Lyssna på berättelsen.

När Linné fick skäll

Läs om en olydig postkund på 1700-talet

Synliga eller osynliga pantalonger

I “Svenskt Porträttgalleri ur Rikets Ämbetsverk” hittar man Maria Lundgren bland alla män. Vem var hon? Lyssna på berättelsen här.

Penelopes krogar

Ingen olåt må höras och ingen oskicklighet förövas. Läs om när Posten delade hus med fyra krogar.

Kvinnokamp

I mitten sitter Elin Rheborg. Hon var en av dem som ville förbättra kvinnornas usla arbetsvillkor.

Lyssna här.

En stackars änka eller en pirat?

En pirat i Postens hus? Eller var hon bara en fattig änka? Lyssna på berättelsen här.

Drömmar om ballongfärder

Här sitter polarforskaren Andrée i sitt kontor. Varför berättar vi om honom här? Lyssna på det här.

 

Museet gör entré

1906 var det dags för Postmuseum att flytta in på Lilla Nygatan 6. Hör mer om det här.

En gång fanns de överallt.

Dessa vackra huvuden har en gång suttit på en kakelugn i huset.