Kvinnokamp

Under andra hälften av 1800-talet ökade mängden av post väldigt snabbt. Fler poststationer behövdes. Samtidigt blev medelklassen större. Det fanns plötsligt en massa kvinnor som behövde försörja sig. På Postverket tänkte man att man kunde slå två flugor i en smäll om kvinnor fick börja arbeta inom verket. Dels skapade man arbete för kvinnor, dels kunde man tjäna pengar, för kvinnor behövde inte få samma lön. 1863 fick de börja. På den tiden skulle de vara myndiga och ogifta. En gift kvinna var inte myndig, hennes man var hennes förmyndare.

 

Elin Rheborg, som sitter i mitten av bilden, arbetade på Postsparbanken här i vårt hus. Hon var en av de många kvinnor som började arbeta i en offentlig tjänst. Rheborg var som sina kvinnliga kollegor missnöjd med de dåliga arbetsvillkoren och de usla lönerna som de statligt anställda kvinnorna hade. Kvinnor i statsförvaltningen hade inte rätt till fast anställning, ordinarie befattning. Det betydde att de inte heller hade reglerad arbetstid, sjukersättning, semester eller pension. Särskilt svårt var det för kvinnor som gifte sig. En gift kvinna mer eller mindre förutsattes att lämna sitt arbete. 

 

1907 hade Elin Rheborg fått nog. Då grundade hon KST, Föreningen för kvinnor i statlig tjänst. Tillsammans med Fredrika Bremer-förbundet arbetade de för bättre arbetsvillkor för alla statligt anställda kvinnor genom att försöka påverka män med politisk makt att föra deras talan. 1923 kom behörighetslagen som gav män och kvinnor lika rätt till statlig tjänst och 1945 blev det förbjudet att säga upp en kvinna på grund av äktenskap.

Du hittar bilden i större format här

Välkommen på en tidsresa under 300 år

 

Har det kommit ett brev eller inte?

Vad är det som händer på bilden? Och vet du vad en smulgråt är?

Lyssna här

Stora maskiner och små frimärken

Det var mycket som fick plats i huset. Här låg också frimärkstryckeriet och Frimärksförrådet.

Persedelförrådet

Knappar, brevlådor och siffror i guld

Först på plats

Vem var det som var först på plats här i kvarteret Penelope? Lyssna på berättelsen.

När Linné fick skäll

Läs om en olydig postkund på 1700-talet

Synliga eller osynliga pantalonger

I “Svenskt Porträttgalleri ur Rikets Ämbetsverk” hittar man Maria Lundgren bland alla män. Vem var hon? Lyssna på berättelsen här.

Penelopes krogar

Ingen olåt må höras och ingen oskicklighet förövas. Läs om när Posten delade hus med fyra krogar.

Kvinnokamp

I mitten sitter Elin Rheborg. Hon var en av dem som ville förbättra kvinnornas usla arbetsvillkor.

Lyssna här.

En stackars änka eller en pirat?

En pirat i Postens hus? Eller var hon bara en fattig änka? Lyssna på berättelsen här.

Drömmar om ballongfärder

Här sitter polarforskaren Andrée i sitt kontor. Varför berättar vi om honom här? Lyssna på det här.

 

Museet gör entré

1906 var det dags för Postmuseum att flytta in på Lilla Nygatan 6. Hör mer om det här.

En gång fanns de överallt.

Dessa vackra huvuden har en gång suttit på en kakelugn i huset.