Våra brevlådor

Du kanske kallar den låda där du hämtar din post för brevlåda? Det gör nog de flesta. Men det är inte en brevlåda utan en postlåda. Den lådan som du lägger brevet du vill skicka i, det är en brevlåda.

Vi vet inte säkert var och när de första brevlådorna i Europa sattes upp. Kanske var försöket med brevlådor för lokalpost i Paris 1653 första gången. Det försöket var inte särskilt lyckat och det dröjde drygt hundra år innan fransmännen provade igen. Då gick det bättre. Ungefär samtidigt, 1766, sattes en brevlåda upp i Berlin. Men eftersom man inte hade någon större nytta av brevlådor innan frimärket fanns så kan man säga att efter 1840 så börjar det finnas brevlådor i Europas städer. 1840 var nämligen året då England gav ut världens första frimärke. Nu behövde man som kund inte längre gå till postkontoret för att få reda på vad det kostade att skicka ett brev. Man behövde inte hellre gå dit för att lämna in sitt brev.

I Sverige införs frimärken ganska sent,1855. Det året sätts också de första brevlådorna upp. Men redan innan dess användes brevlådor på ångbåtar. Vi har massor av brevlådor i våra samlingar! Allt från stora korsbands-brevlådor till små omnibuss-brevlådor. De svenska brevlådorna har inte alltid varit gula. Från början var de svarta. En ganska opraktisk färg kan man tycka med tanke på att städerna inte alls var upplysta på samma sätt som idag.

Här nedanför hittar du ett urval av våra svenska brevlådor. Klicka på den brevlåda du vill veta mer om. Vi har även en del utländska brevlådor men de visar vi inte här. Däremot hittar du dem på DigitaltMuseum. Och tycker du inte att du får veta tillräckligt mycket om brevlådor här kan du läsa en artikel i Postryttaren här.

Brevlåda 1 Är detta den första?

Brevlåda 1 Är detta den första?

När frimärkena infördes 1855 sattes samtidigt brevlådor upp i staden. Men redan innan dess, 1835, kom en bestämmelse att det “å hvarje ångfartyg” som hade med sig passagerare skulle finnas en låst brevlåda där passagerarna kunde lämna sina brev.

Bilden på DigitaltMuseum

Brevlåda 2 Eller kanske denna är den första?

Brevlåda 2 Eller kanske denna är den första?

Det här är också en ångbåtsbrevlåda från 1835. Man kunde beställa brevlådor i bleckplåt från Postverkets persedelförråd. 1835 tillverkades bara sex stycken. Vi har ingen sådan brevlåda i våra samlingar. Den här är av trä. Kanske hade befälhavaren inte hunnit beställa en i plåt när bestämmelsen om brevlådor på ångfartyg började gälla? Brevlådorna var låsta. Nyckeln fanns på postkontoret. Fartygets befälhavare tog med lådan till postkontoret och skulle vara med när lådan öppnades där.

Bilden på DigitaltMuseum

Brevlåda 4 Hål i väggen

Brevlåda 4 Hål i väggen

Den 12 april 1855 skickades ett cirkulär till alla postförvaltare att brevlådan lämpligast skulle placeras som ett hål i en vägg, dörr eller fönster, och att ett uppsamlingsrum för breven skulle finnas där innanför. Postförvaltarna uppmanades att lokalt anskaffa “tjenlig låda”, eller “annan deremot svarande inrättning”. Den här är en av de allra första från 1855. 

Bilden på DigitaltMuseum

 

Brevlåda 5 Den danska modellen

Brevlåda 5 Den danska modellen

1855 köpte Postverket in några danska brevlådemodeller. De använde man sedan som förebild när man tillverkade nya som skulle sitta utanför postkontoren. Den här brevlådan från 1855 är en sådan som är gjord efter dansk modell men lite förbättrad.

Bilden på DigitaltMuseum

Brevlåda 6 Den tyska modellen

Brevlåda 6 Den tyska modellen

Förutom brevlådor av dansk modell prövade Postverket i början också en tysk dubbelbrevlåda. Den kallades dubbelbrevlåda för att det inuti brevlådan fanns en låst brevlåda till som man plockade ut när brevlådan tömdes. Den var säker eftersom de som tömde lådan aldrig kom i kontakt med breven men den var också opraktisk. Det behövdes två som tömde och en vagn att köra insatslådorna på. Den var även dyr, 45 riksdaler.1858 bestämdes det att den dubbla tyska brevlådan skulle dras in men så blev det inte. De ökade istället i antal. 1877 var 24 av Stockholms 62 brevlådor tyska röda dubbelbrevlådor.

Bilden på DigitaltMuseum

 

 

Brevlåda 7 Brevlådan från Övre Slotts

Brevlåda 7 Brevlådan från Övre Slotts

Brevlådorna från den första tiden kan se ut lite hur som helst. Det fanns inget krav på hur en brevlåda skulle se ut från Poststyrelsen. Även om Postverket tillverkade brevlådor efter dansk och tysk modell så fick postkontoren beställa från en lokal hantverkare om de ville och om det var billigare. Den här sattes upp på väggen till postkontoret på Övre Slottsgatan i Uppsala 1855. Den satt kvar till 1872. Brevinkastet sitter på högra gaveln.

Bilden på DigitaltMuseum

Brevlåda 8 Wibergs mekaniska brevlåda

Brevlåda 8 Wibergs mekaniska brevlåda

Postverket sökte efter en lösning som hade säkerheten hos den tyska dubbelbrevlådan men som var lättare att tömma. Den lösningen kom fil. doktor, “mekaniker och uppfinnare” Martin Wiberg med i slutet av 1860-talet. Han uppfann en brevlåda som var konstruerad så att en särskild tömningsväska öppnade brevlådans botten. När väskan togs bort stängdes en lucka på väskan så att den som tömde väskan aldrig kom åt breven. Trots att den mekaniska självtömmande brevlådan inte alltid fungerade som det var tänkt blev den en succé och köptes inte bara av det svenska postverket.

Bilden på DigitaltMuseum

Brevlåda 9 Wibergaren byggs om

Brevlåda 9 Wibergaren byggs om

Här är en senare version av Wibergs mekaniska självtömmande brevlåda från 1900. Nu hade man börjat tycka att den revolutionerande tömningsväska inte var så praktisk längre så den gjordes om. Brevlådan sattes främst upp i större städer med mycket post. Titta på tömningstiderna. 8 gånger på vardagar och 6 gånger på söndagar!

Bilden på DigitaltMuseum

Brevlåda 10 Kopparberg – Ställdalen

Brevlåda 10 Kopparberg – Ställdalen

När man först befordrade post med tåg 1857 så låg posten i brevlådor. Brevlådor sattes upp vid bangården. När tåget skulle gå så följde lådan med på tåget eller så tömdes den och posten lades i en brevlåda som följde med järnvägsvagnen. Den här insatslådan har åkt på järnvägen mellan Kopparberg och Ställdalen.

Bilden på DigitaltMuseum

Brevlåda 11 En före detta dansk brevlåda

Brevlåda 11 En före detta dansk brevlåda

Den här brevlådan är lite udda. Den har suttit uppe i Malmö på 1880-talet. Den är till för brev som ska skickas till utlandet. Brevlådan är från början dansk men ommålad. Tittar man noga så lyser det danska vapnet igenom. Brevlådan töms framifrån vilket var ovanligt på svenska brevlådor.

Bilden på DigitaltMuseum

Brevlåda 12 Ångbåtar sparar tid och pengar

Brevlåda 12 Ångbåtar sparar tid och pengar

1860 bestämde sig Postverket för att anlita alla de ångfartyg som ville ta med post ombord. Det gjordes för att spara pengar och för att förbättra postgången. Ångfartygen fick en låst grön brevlåda att ha ombord. För arbetet fick ångbåtsbolaget 3 öre sjömilen i ersättning. De fartyg som hämtade och lämnade post på flera orter fick 1868 brevlådeställ där flera små insatsbrevlådor rymdes. Insatsbrevlådorna var märkta med ortens namn.

Bilden på DigitaltMuseum

Brevlåda 13 Stockholm – Gävle

Brevlåda 13 Stockholm – Gävle

Det här är en ångbåtsbrevlåda som användes på fartyget Gefle som trafikerade sträckan Stockholm – Gävle. Den användes mellan åren 1872 och 1880. Brevlådan är blå. Oftast var ångbåtsbrevlådorna gröna.

Bilden på DigitaltMuseum

Brevlåda 14 Stockholm – Djursholm

Brevlåda 14 Stockholm – Djursholm

Det här är en liten insatsbrevlåda som transporterades på tåg. Den ställdes i ett brevlådeställ med andra små insatsbrevlådor i godsvagnen. Just den här som åkte med på linjen Stockholm – Djursholm är från 1874.

Bilden på DigitaltMuseum

Brevlåda 15 Göteborgs stadspost

Brevlåda 15 Göteborgs stadspost

Det här är en tidig gul brevlåda från 1888 men det är inte Postverkets låda. Postverkets brevlådor var fortfarande svarta. Den här brevlåda tillhörde lokalpostföretaget Göteborgs stadspost. Företaget grundades av Ellen Maria Wiberg (1864 – 1949). Stadsposten satte upp 19 brevlådor i olika delar av staden. Tyvärr fick bolaget lägga ner redan 1889. Det konkurrerades ut av ett annat lokalpostföretag i staden. 

Bilden på DigitaltMuseum

Brevlåda 16 Stockholms stadspost

Brevlåda 16 Stockholms stadspost

I mitten av 1880-talet tänkte Postverket sluta med lokalporto. Då grundade Anders Jeurling (1851-1906) Stockholms Stadspost. Eftersom Postverket inte hade monopol på utdelning i städer så var det inga problem att starta en post som tog mindre betalt än Postverket. 100 gula brevlådor sattes upp i innerstaden. De var gula för att de skulle gå att skilja från Postverkets svarta. Stockholms Stadspost gick mycket bra. Kanske för bra för 1889 fick Postverket igenom ny monopollag som gav verket ensamrätt på att befordra slutna lokalbrev. Stadsposten klarade sig inte och Postverket köpte deras välgjorda brevlådor.

Bilden på DigitaltMuseum

Brevlåda 17 En gul som blev svart

Brevlåda 17 En gul som blev svart

När den nya monopollagen om lokalpost 1889 gjorde att Stockholms Stadspost gick omkull så köpte Postverket deras 103 gula brevlådor. Brevlådorna var av mycket bra kvalitet och hade mekanisk tömning. Postverket målade sedan om lådorna i svart som då fortfarande var Postverkets färg. Man bytte ut också ut emblemet på toppen till det egna.

Bilden på DigitaltMuseum

Brevlåda 18 En riktig trotjänare

Brevlåda 18 En riktig trotjänare

Det här är förmodligen den brevlåda som hängt uppe längst av alla i vår samling. Den är av en modell som började tillverkas 1871. Från början var den svart men när Postverket gick över till gult 1912, målades den om. Tittar man noga kan man se konturerna av ordet brevlåda som var målat i blått. Brevlådan hängde uppe ända till oktober 1957 i Ölserud, Säffle. Tänk alla brev som lagts i den under alla år.

Bilden på DigitaltMuseum

Brevlåda 19 Trelleborg – Sassnitz

Brevlåda 19 Trelleborg – Sassnitz

Den här brevlådan är tillverkad av gjutjärn  i Tyskland ca år 1900. Den är ommålad och har fått ett svenskt postemblem. Brevlådan användes av sjöpostexpedition 141 eller 142 på båten mellan Trelleborg och Sassnitz. Breven läggs på på höger sida. Där sitter också tömningsluckan.

Bilden på DigitaltMuseum

Brevlåda 20 Stockholm = rött

Brevlåda 20 Stockholm = rött

1 november 1906 sattes de första brevlådorna upp på de elektriska spårvagnarna. I Stockholm var det på linjen Karlberg – Gustaf Adolfs torg – Värtan. I Stockholm var spårvägsbrevlådorna röda, Malmö hade bruna, Göteborg ljusblå och Uppsalas var gula. 1923 bestämdes att alla skulle vara gula. Redan innan spårvägen elektrifierades hade det funnits brevlådor på spårvagnarna. Längst satt brevlådorna kvar Göteborg där de fanns kvar till 1962.

Bild på DigitaltMuseum

Brevlåda 21 Korsband

Brevlåda 21 Korsband

Om spårvagnsbrevlådorna är de minsta i vår samling så är korsbandsbrevlådorna de största, även om just den här inte är så stor. Till korsband räknas till exempel vissa varuprover, affärshandlingar och trycksaker. Korsband hade särskilda porton. Den här brevlådan användes mellan 1900 och 1920.

Bilden på DigitaltMuseum

Brevlåda 22 Tömmes vid Gustaf Adolfs torg

Brevlåda 22 Tömmes vid Gustaf Adolfs torg

En av de tidiga spårvagnsbrevlådorna från 1906. Den satt på spårvagnen på linjen Karlberg – Gustaf Adolfs torg – Värtan och tömdes när den kom till Gustaf Adolfs torg. Eftersom den är röd så vet man att det är en Stockholmslåda. Malmös spårvagnar hade bruna, Uppsalas gula och Göteborgs ljusblå. Efter 1923 blev alla gula.

Bilden på DigitaltMuseum

 

Brevlåda 23 Den klassiska Östbergaren

Brevlåda 23 Den klassiska Östbergaren

När klagomålen hade börjat bli för många på Wibergs mekaniska brevlåda bestämde sig Poststyrelse 1912 för att ta fram en ny brevlådemodell. Ragnar Östberg (1866 – 1945) fick uppdraget. Den nya brevlådan med sin klara gula färg och sitt brutna tak blev mycket omtyckt, både av allmänheten och Postverket. Man bytte inte ut alla brevlådor samtidigt utan vart efter det behövdes. Fortfarande 10 år efter den infördes satt gamla brevlådor kvar. Östberglådorna fanns kvar i stadsbilden under mycket lång tid. På 1960-talet var de fortfarande vanliga. Ragnar Östberg är, förutom för sin brevlåda, mest känd för att ha ritat Stockholms stadshus.

Bilden på DigtaltMuseum

Brevlåda 24 Brevlåda till fots

Brevlåda 24 Brevlåda till fots

Den här lite udda brevlådan är en postiljonsbrevlåda från 1899/1900. Brevlådan bars i en bärrem av landsvägspostiljoner. Där förvarades brev som togs emot under färden. Postiljonsbrevlådan infördes 1868 och var av bleckplåt eller senare aluminium. Vi har också en i läder men den är troligen bara ett förslag till en ny modell.

Bilden på DigitaltMuseum

 

Brevlåda 25 Gott nytt år!

Brevlåda 25 Gott nytt år!

En gång i tiden skickades det minst lika många nyårskort som julkort. Det är den här brevlådan ett bra bevis på. Den är stor, över en meter hög och drygt en halv meter bred, så det fick plats många nyårskort “helst i snörslagna buntar”. Brevlådan är från 1910 och kommer ifrån Jönköpings postkontor.

Bilden på DigitaltMuseum

Brevlåda 26 Göteborg – New York

Brevlåda 26 Göteborg – New York

Som vi berättat tidigare så var ångbåtsbrevlådorna oftast gröna. Även den här som användes av sjöpostexpeditionen ombord på atlantångaren Stockholm mellan åren 1915 och 1927. S/S Stockholm ägdes av Svenska Amerika linjen och var den första svenska ångbåten som gick till USA från Sverige. På sin första resa hade hon ca 150 000 postförsändelser med sig plus de som hamnade i brevlådan under resan.

Bilden på DigitaltMuseum

Brevlåda 27 Den allra minsta

Brevlåda 27 Den allra minsta

Brevlådor skulle finnas överallt där det fanns folk. Vid järnvägsstationerna, på spårvagnarna, på ångbåtarna, på gatorna och på bussarna. Den här lilla omnibussbrevlådan är vår allra minsta brevlåda. Den är från 1930-talet men har 1912 års postemblem.

Bilden på DigitaltMuseum

Brevlåda 28 Luftpost

Brevlåda 28 Luftpost

En röd Östbergs-brevlåda från 1935 för flygpost. Tre brevlådor av denna typ sattes upp när Bromma flygplats var färdigbyggd. En vid Centralposthuset på Vasagatan, en vid postkontoret Stockholm 2 vid Lilla Nygatan 6 och en vid postkontoret Stockholm 16 på Jakobsbergsgatan 3. Det här är den som satt på Lilla Nygatan 6, alltså i det huset där Postmuseum är. 

Bilden på DigitaltMuseum

Brevlåda 29 Bara för brev med fina stämplar

Brevlåda 29 Bara för brev med fina stämplar

Ännu en röd Östbergare. Den här användes på postkontoret i Norrtälje på 1950-talet för att samla in försändelser som ska stämplas filatelistiskt. Filiatelistiskt stämplad post innebär att den är handstämplad extra varsamt. 

Bilden på DigitaltMuseum

Brevlåda 30 Borås lokalpost

Brevlåda 30 Borås lokalpost

Tidigare har du kunnat se brevlådor från Göteborgs och Stockholms lokalpostföretag. Den här kommer ifrån Borås och användes 1945 till 1947. Borås lokalpost startade sin verksamhet 1945. Man hade som mest 15 brevlådor utplacerade i staden och 6 brevbärare i uniform delade ut breven.

Bilden på DigitaltMuseum 

Brevlåda 32 Ny modell

Brevlåda 32 Ny modell

1949 presenterades den här brevlådan. En ny modell där det inte längre stod brevlåda utan post. Den ersatte inte Östbergs-brevlådan utan kompletterade den. Även på Östbergs brevlådor bytte man iläggsklaffen mot en som det stod POST på.

Bilden på DigitaltMuseum

Brevlåda 33 Rött vid ändhållplatsen

Brevlåda 33 Rött vid ändhållplatsen

Omnibussbrevlådornas form utgick från Östbergsbrevlådan men förenklades. De började tillverkas på 1930-talet. Brevlådorna som satt på bussarna var små och gula men vid bussarnas ändhållplatser satte man upp lite större röda brevlådor som den här.

Bilden på DigitaltMuseum

Brevlåda 34 Den största

Brevlåda 34 Den största

I början av 1960-talet kom en ny modell som sedan ändrades lite igen 1966. Brevlådan hade ett sluttande tak och anslagsram för tömningsturer. Inne i anslagsramen hade den ett litet runt fönster för omställning av tömningsturer. Tömningsturerna ställs om med ett vred inne i lådan. Det här är nog vår största “vanliga” brevlåda. Den är 80x55x26 cm. 

Bilden på DigitaltMuseum

Brevlåda 35 Ackings plastbrevlåda

Brevlåda 35 Ackings plastbrevlåda

Brevlådan, från 1964, är tillverkad av glasfiberarmerad plast och är gjord för att hänga på en vägg. Brevlådan är konstruerad av formgivaren Carl-Axel Acking, som anlitades av Postverket. Brevlådorna var uppsatta under ca 4 år. De togs ur bruk för att brevinkasten var för små, samt att metallbeslagen lossnade från plasten, delvis beroende på de stränga vintrarna under den period de var uppsatta.

Bilden på DigitaltMuseum

Brevlåda 36 Ackings drive in-brevlåda

Brevlåda 36 Ackings drive in-brevlåda

Förutom den lilla vägghängda brevlåda nr 35 gjorde också Carl Axel Acking (1910-2001) 1963 en drive-in-brevlåda åt Postverket. Bilismen hade ökat i landet och drive-in-brevlådan var tänkt att stå på trottoarkanten så att man kunde lägga i ett brev utan att kliva ur bilen. Tyvärr har vi ingen sådan kvar i våra samlingar men vi gör ett undantag och låter den få vara med ändå. Acking formgav även Postverkets nya emblem vid samma tid. Foto: Yngve Hellström

Bilden på DigitaltMuseum

Brevlåda 37 Större inkast

Brevlåda 37 Större inkast

Den här brevlådan är från 1970. Det är ungefär samma modell som kom i början av 1960-talet men den är lite förändrad. Brevlådan är tillverkad med en utskjutande överdel och ett större brevinkast än de tidigare modellerna. Postsymbolen som sitter på den är från 1984.

Bilden på DigitaltMuseum

Brevlåda 38 Planer på nya brevlådor

Brevlåda 38 Planer på nya brevlådor

1984 hade posten planer på att ta fram en ny brevlådemodell. Tre tillverkare lämnade in förslag. Den här, av Ulf Velander, skiljer sig från tidigare brevlådor genom sin runda form. Brevlådorna testades under ett år i Uppsala men ingen av dom blev godkänd av Posten. 1985 utlystes en ny tävling. Den låda som vann skulle tillverkas av plast vilket Posten tyckte var miljömässigt fel så planerna på en ny brevlådemodell sköts upp igen.

Bilden på DigitaltMuseum

Brevlåda 39 Tjuvarnas favorit

Brevlåda 39 Tjuvarnas favorit

Postgirolådorna var först blå men färgen ändrades till vit när Posten införde lokalpostbrevlådor i blå färg. Detta för att klart skilja dem åt. Brevlådan var placerad från hösten 1989 vid Fridhemsplan. Brevlådorna utsattes ofta för inbrott, man förstärkte då fastsättningen i stolpen. Då kapade tjuvarna stolparna och tog med sig brevlådan. Postgirolådorna flyttades därefter inomhus och fick sjutillhållarlås. Den här brevlådemodellen tillverkades fram till 1989. 

Bilden på DigitaltMuseum

Brevlåda 40 Brevlådor lever farligt

Brevlåda 40 Brevlådor lever farligt

Då och då blir brevlådor vandaliserade. Den här brevlådan tillhör den modellen som tillverkades efter 1988. Den stod i Hässelby Villastad och blev nedklottrad gång på gång. Taggen Epoke syntes i stora delar av Stockholm under åren 1988 – 1990.

Bilden på DigitaltMuseum

Brevlåda 41 God Jul

Brevlåda 41 God Jul

Posten Region Stockholm City gjorde inför jultrafiken 1990 ett försök med tillfälliga brevlådor där endast julkort skulle postas. De röda brevlådorna placerades på 21 olika platser under eftermiddagen den 10 december. Den 18 december samlades alla brevlådorna in igen. Resultatet av försöket blev över förväntan och underlättade arbetet vid Stockholm Klara. För första gången lyckades man sortera alla julkort som hade postats i Stockholm City före julen.

Särskilda brevlådor för julkort testades även tidigare i Växjö 1981, Eskilstuna 1983 och Falun 1984.

Bilden på DigitaltMuseum

Brevlåda 42 Lokalpost för snabbare sortering

Brevlåda 42 Lokalpost för snabbare sortering

Lokalbrevlådor sattes på försök upp i Stockholm 1988.  År 1994 ändrades texten till Regionalbrev. Lokalbrevlådorna sattes upp för att Posten hade som mål att alla brev skulle komma fram över en natt. Sorteringen gick fortare när breven redan var försorterad.

Bilden på DigitaltMuseum

Brevlåda 43 Posten slutar att tillverka brevlådor

Brevlåda 43 Posten slutar att tillverka brevlådor

Den här brevlådan från 1992 är tillverkad av YBM Mekaniska AB i Motala. Den är något förenklad än modellen innan och därmed billigare. Fyra år tidigare beslutade sig Posten att sälja sin egna verkstad i Ulvsunda. Den köptes av ett privat företag som övertog tillverkningen av brevlådor fram till 1991 då YBM tog över. Postsymbolen på brevlådan är den som togs fram 1990.

Bilden på DigitaltMuseum

Brevlåda 44 Sista brevlådan från Ulvsunda

Brevlåda 44 Sista brevlådan från Ulvsunda

Dessa lådor sattes upp 1992 när ekonomibrev blev tillgängliga för privatpersoner. Lådtypen togs ner i augusti 1997. Det är den sista brevlådan som tillverkades på Postens bleckplåtsverkstad i Ulvsunda utanför Stockholm. 

Bilden på DigitaltMuseum

Brevlåda 45 Från lokal till regional

Brevlåda 45 Från lokal till regional

För att förenkla sorteringen och få den att gå fortare satt Posten upp lokalbrevlådor 1988. 1994 ändrades ordet lokalbrev till regionalbrev. Postsymbolen, “osten”, är den som togs fram 1990.

Bilden på DigitaltMuseum

Brevlåda 46 Ny modell i gult och silver

Brevlåda 46 Ny modell i gult och silver

En ny brevlådemodell som kom 2001, gul med silvergrå sidor. På sidorna finns även Postens då nya symbol, ett gult krönt posthorn på en ljusblå cirkel. Brevlådan infördes när Posten Sverige stängde alla postkontor och införde postombudsnätet istället.

Bilden på DigitaltMuseum

Brevlåda 47 Den vanliga just nu

Brevlåda 47 Den vanliga just nu

Det här är brevlådan du oftast ser ute i samhället, nu 2021. I en lite ljusare gul än förr i tiden och i en blekare blå än förr på lokalpostbrevlådorna.

Brevlåda 48 Fältposten

Brevlåda 48 Fältposten

En liten egen avdelning i vår brevlådesamling är Fältpostbrevlådorna. Den här är från 1870-talet. I Fältposten arbetade personal från Postverket/Posten med att bland annat bemanna fältpostkontor utomlands så att svenska utlandssoldater kunde få försändelser till/från sig på plats och sköta kassaärenden. Under andra världskrigets beredskapstid fanns särskilda fältpostkuvert.  Istället för att skriva ut krigsförbandets fullständiga adress, vilket skulle kunna avslöja positionen för fiender så skulle brev adresseras till särskilda fältpostnummer.

Bilden på DigitaltMuseum

 

Brevlåda 49 Hemgjord

Brevlåda 49 Hemgjord

Den här fältpostbrevlådan med texten skrivet i blyerts är nog en hemgjord låda. Den är från 1940-talet. I Fältposten arbetade personal från Postverket/Posten med att bland annat bemanna fältpostkontor utomlands så att svenska utlandssoldater kunde få försändelser till/från sig på plats och sköta kassaärenden. Under andra världskrigets beredskapstid fanns särskilda fältpostkuvert.  Istället för att skriva ut krigsförbandets fullständiga adress, vilket skulle kunna avslöja positionen för fiender, så skulle brev adresseras till särskilda fältpostnummer. Fältposten upphörde 2008. 

Bilden på DigitaltMuseum

Brevlåda 50 Någonstans i Sverige

Brevlåda 50 Någonstans i Sverige

Även den här fältpostbrevlådan är från 1940-talet. En tid när det skickades många brev mellan inkallade soldater och deras familjer hemma.

Bilden på DigitaltMuseum

Brevlåda 51 Blågult i Cypern

Brevlåda 51 Blågult i Cypern

Det här är en stor fältpostbrevlåda av trä som använts av den svenska FN-bataljonen på Cypern mellan 1965 och 1980. Fältposten upphörde år 2008.

Bilden på DigitaltMuseum