Pressmaterial – Utställningar

Transit

Pressmeddelande

När första världskriget bryter ut i juli 1914 får Sverige rollen som transitland mellan öst och väst. Oräkneliga miljoner brev och paket utväxlas i den lilla staden Haparanda under de fyra år som kriget pågår. Sverige är även transitland för krigsfångepost mellan Tyskland-Ryssland och Tyskland-Japan.

Postexpeditionen Karungi Utrikes inrättas i december 1914 för att leda posten landvägen mellan Karungi och Torneå. Karungi är slutstation i det svenska järnvägsnätet vid krigsutbrottet och Torneå är det rysk-finska järnvägsnätets slutstation. Den svenska järnvägen byggs ut under kriget och kommer då att omfatta även Haparanda.

Det är ett hårt arbete med långa arbetsdagar för postverkets personal, särskilt i början av kriget. De tvingas hantera den oändliga mängden post utomhus i sträng kyla. Under krigsåren forslas posten med hästskjutsar över Torne älv när isen bär eller mellan Karungi och Haparanda, samtidigt som järnvägen byggs ut. När älven svämmar över måste postverket hitta alternativa färdvägar och en linbana byggs 1917. Under det första året transporterar den 27,5 miljoner kg post och nästan enbart krigsfångepost över älven.

I utställningen får besökaren följa tre personer. Det är fotografen Mia Green, postexpeditörerna Sixten Törnebladh och Konrad Johnsson. Mia Green är 44 år och etablerad fotograf i Haparanda med omnejd vid krigsutbrottet. Hon följer engagerat händelseutvecklingen med sin kamera och dokumenterar krigets konsekvenser för Haparanda och hela världen.

Sixten Törnebladh, 31 år från Stockholm och Konrad Johnsson, 29 år från Härnösand är två postexpeditörer som handplockas av postverkets ledning för att bege sig till paketexpeditionen, högt uppe i norr. De tar sig an sina uppgifter med iver. Båda är flitiga rapportörer i svenska tidningar och beskriver sina äventyr ingående.

Det här är en utställning om samarbetet i ett världskrig där kommunikationen är ovärderlig. Starka insatser från det svenska postverkets personal bidrar till att människor över hela världen kan hålla kontakten. 

Det är också en berättelse om orten Haparanda som plötsligt befinner sig i händelsernas centrum. Staden ligger på gränsen till Torneå som tillhör det krigförande Ryssland. Under en tid kommer all trafik av post, gods och människor mellan kontinenten och Ryssland att passera Haparanda. Rika och fattiga, alla passerar Haparanda. Kriget inbjuder till affärsidkande och staden blir en knutpunkt för stora och små affärer, både ljuskänsliga och oskyldiga. 

Vill du veta mer? Kontakta gärna:    
Hedvig Bruzæus, utställningsproducent, hedvig.bruzaeus@postnord.com eller 010-436 44 34 
Malin Valentin, kommunikationsansvarig, malin.valentin@postnord.com eller 010-436 62 58

Utställningen öppnar 24 november och pågår fram till januari 2019.

 

Uniform(t)

Pressmeddelande

Uniform(t) är en utställning om Postens uniformer. Det är en berättelse om hur företaget klätt sin personal från början av 1800-talet fram till idag. Utställningen startar i en tid då uniformen ger status i det svenska samhället. Mörkblått kläde och blanka knappar fyller bäraren med stolthet och skapar respekt hos allmänheten. Uniformsplikt råder för brevbärarna och visar vem du är och vilket uppdrag du har.

 

På 1960-talet är tongångarna annorlunda. Det är lätt att få jobb i Posten och att identifiera sig med en uniformerad yrkeskår är inte längre attraktivt. Kvinnor rekryteras som brevbärare. Men den kvinnliga uniformen är inspirerad av civilflygets värdinneuniform. Fredsrörelsen påverkar, den manliga personalen vägrar bära en militärliknande uniform och de blanka knapparna försvinner.

 

80-talets mode är sportigt och Posten låter sina nya uniformer följa modet. Men brevbärarna argumenterar för rätten att uttrycka sin identitet genom att bära privata kläder.

 

På 90-talet går Posten från myndighet till bolag. Detta markeras med en helt ny färg i uniformskollektionen, den vinröda.

 

00-talet medför stora förändringar i Posten. Varumärket förnyas och uniformen blir profilkläder. De nya klädernas basfärg blir åter blå. Idag heter den svenska och danska Posten PostNord och all personal ska bära samma uniform. Uniformen är fortfarande mörkblå, men har detaljer i kulören PostNord Blue.
Postmuseum visar en mängd exempel ur sin stora dräktsamling. Glänsande paraduniformer, de tidiga skinnskodda postiljonsbyxorna, svala sommaruniformer i linne, uniformer i finaste ylle, bävernylon, polyester och bomull. Kläder som är omsorgsfullt skräddade för att tåla väder och vind, kyla och värme. Skyddskläder i form av ylle mot regn, skinn för de motorcykelburna brevbärarna och vargskinnspäls mot kyla.

 

Det är en utställning som fokuserar på makt, mode och identitet.

 

Vad vill företaget kommunicera med sin uniformerade personal och vad tycker bärarna? Uniformen anonymiserar och kastar samtidigt ljus på individen. Medarbetaren lånar ut sin identitet en stund och ingår i ett kollektiv.

 

Hanne Eide, modehistoriker och Johan Deurell, designkritiker har tittat med modeblicken på uniformerna. Så här säger de om paraduniform 1866.

– Här har vi ett riktigt paradnummer med guldknappar, paljetter och släp. Stödkragen är utformad för att hålla huvudet högt och rakt. Bröstkorgen är utskjuten och midjan är smal. Det här är ett tydligt exempel på hur uniformerna laborerar med upplevelsen av den fysiska kroppen.

 

Etnologen Marianne Larsson, som doktorerat på just Postens uniformer ger sitt perspektiv på uniformerna från 1973.

– Nya material, nytt snitt och nya färger. Utan blanka knappar. Men de svettades i de täta syntetskjortorna och båtmössan funkade inte på Beatles-frisyrer. Och den militära prägeln fanns kvar, tyckte brevbärarna.

 


Utställningen öppnar fredag 7 oktober och står fram till och med augusti 2018.

 

Vill du veta mer? Kontakta gärna:

Hedvig Bruzæus, utställningsproducent, hedvig.bruzaeus@postnord.com eller 010-436 44 34

Malin Valentin, kommunikationsansvarig, malin.valentin@postnord.com eller 010-436 62 58

 

HEJ! En utställning om kommunikation och det skrivna ordet.

Pressmeddelande

I januari 2012 öppnade Postmuseums nya basutställning HEJ!. Den vill väcka tankar kring människans behov av att kommunicera; brevledes, digitalt eller kanske tyst genom kroppsspråket. Lyssna på barn som intervjuar forskare om kommunikation och på barn som berättar om sina brevvänner. Läs kändisbrev eller skriv ett eget brev eller vykort.

 

”I Hej! vill vi undersöka begreppet kommunikation, vi ställer frågor och hoppas väcka tankar”, säger utställningsproducent Hedvig Bruzæus.

”Kommunikationens fem steg”. Lyssna på när Simon och Ellen intervjuar forskare om kommunikation.

”Det är roligt att få veta vad ens brevvän gör på dagarna.” Lyssna på brevvännerna Berenike och Berenike som fann varandra genom sitt gemensamma namn. ”Jag tycker inte du ska vara rädd för att vara barnslig. När man är vuxen kallas det för att man är kreativ och har fantasi, och folk tycker att det är ganska fint. Jag tycker att det är livsviktigt”.

 

Barnboksförfattaren Jens Ahlbom. ”Jag får ofta brev från barn det tycker jag är kul! Ofta är det de breven som gör störst intryck på mig, de är direkta och ärliga… Brev som barn skriver ger även en inblick om framtiden” Fredrik Reinfeldt. Fler brev finns att läsa av bland andra musikern Caroline af Ugglas, artisten Linda Bengtzing, nobelpristagaren i kemi 1982, Bengt Samuelsson, barnboksförfattarna Christina Waldén och Anna Dunér.

 

Besökaren kan skriva brev, vika kuvert, skriva spegelvänt, tyda och göra hemliga chiffer. Man kan också träna handstil, skriva på skrivmaskiner och göra egna vykort. Vi berättar också om frimärken –en förutsättning för att skicka brev, vykort och paket. Här finns ett interaktivt touchbord där man kan spela frimärksmemory. En inblick ges också i hur ett frimärke tas fram och hur en frimärksgravör arbetar.

Din Post - Om Postens historia och om hur Posten fungerar idag

Pressmeddelande

Din Post är en utställning om Postens historia och om hur Posten fungerar idag. Sedan 1600-talet har Sverige genomgått stora förändringar och så också den svenska Posten. Utställningen Din Post visar dåtid och nutid sida vid sida. Hur var det då? Hur är det nu?

 

>> Postens fordon. En modern elbil och elcykel berättar om hur Postens fordonsflotta ser ut idag. Vid järnvägsvagnen från sekelskiftet 1900, berättar vi om industrialismen, frimärket och de ökade brevmängderna som kom på 1800-talet. Samhällets krav på Posten idag är att det ska gå snabbt och samtidigt vara så miljövänligt som möjligt. Tåget står idag åter i fokus. Posten bygger nya terminaler på platser där man kan utnyttja tågen.

>> Posten måste fram! Posten idag tampas med väder och vind precis som isbåten Simpan på 1800-talet, men idag är den stora utmaningen den stora mängden brev som ska fram i tid. Både Posten och kunden måste göra rätt. Kunden måste se till att adressen är rätt, att portot räcker, att avsändare står på och att allt är rätt paketerat.

>> Var hämtar du din post? Augusta Bruhn var en av de första kvinnliga poststationsföreståndarinnorna på postkontoret i Bygdeå från mitten på 1800-talet. Hur fungerar det för de 500 människor som bor i Bygdeå idag? Vi berättar om frimärksombud, postombud och företagscenter.

>> Brevets betydelse. Vilka fick brev på 1600-talet jämfört med idag? Hur många brev levererade Posten då? Idag hanteras 29 miljoner försändelser och 500 000 paket per dag.

>> Brevbärarens uniformer. Vi berättar om stadsbrevbäraren på 1920-talet och om dagens brevbärare. Besökarna får prova historiska uniformer och fotografera sig själva.

>> E-handel och det globala samhället. Posten tar idag hand om privatpersoners e-handel. Logistik och kommunikation går hand i hand. Vi belyser det nätverk som behövs för att kunna skicka brev och paket världen över och berättar om grundandet av världspostföreningen 1874.

>> Snabba Paket. Ett digitalt strategispel om Posten som transportföretag där det gäller att hitta bästa sättet att leverera ett paket snabbt, säkert och effektivt.

Din Post öppnades i mars 2012.

 

Skattkammaren

Pressmeddelande

I Skattkammaren får besökaren uppleva kanske det mest värdefulla och eftertraktade som Postmuseum har i sina samlingar. Här finns sällsynta svenska brev och stämplar från 1600-talet, långt före frimärkenas tid. Via postgångna brev får man följa det svenska frimärkets utveckling från 1855 fram till 1936.

 

Världens första frimärke, One penny black gavs ut i Storbritannien den 1 maj 1840, tätt följt av en mängd frimärksländer som Brasilien, USA, Frankrike, Danmark och Norge. Den 1 juli 1855 öppnade sig även denna nya värld i Sverige. Då införde Posten frimärken, och snart ville människor över hela landet samla på de färgglada papperslapparna. Samlandet skedde ibland tävlingsinriktat, ibland statusfyllt men oftast mest lustfyllt.

Pehr Ambjörn Sparres boktryckeri i Stockholm fick förtroendet att trycka de första frimärkena åt Posten. Under åren 1855 till 1871 trycktes Sveriges alla frimärken på Sparres tryckeri. Även det världsberömda feltrycket, den gula treskillingen trycktes här. 1872 tog Jacob Bagges sedeltryckeri över produktionen. Men 1920 ville Posten trycka frimärken på ett nytt sätt och i egen regi och har gjort så sedan dess.

Utställningen är full av skatter som vackra brev frankerade med våra första skilling banco-frimärken samt ett berömt 4 skilling banco i kvartsark . Kvartsarket 4 skilling banco blå är en av Sveriges största frimärkesrariteter.

I Skattkammaren visas även våra två utländska rariteter – Mauritus Post Office-frimärken. De trycktes 1847 på ön Mauritius, en engelsk koloni i Indiska Oceanen, för att skicka ut en festinbjudan. De finns endast 27 stycken bevarade i världen. Och Postmuseum äger två av dem.

Utställningen Skattkammaren är en ny basutställning på Postmuseum som öppnade i december 2013.

För mer information kontakta gärna:
Hedvig Bruzæus , utställningsproducent hedvig.bruzaeus@posten.se , 010 436 44 34
Malin Valentin, pressansvarig, malin.valentin@posten.se , 010 436 62 58

 

Lilla Posten

Pressmeddelande

Lilla Posten öppnade 1996 och har sedan dess tagit emot flera hundra tusen leksugna och kreativa barn.

Lördagar och söndagar och på skolloven har Lilla Posten öppet för våra yngsta besökare.

 

De kan hjälpa till i vårt postkontor, sortera och dela ut post till alla som bor i de vindlande gränderna i Lilla Postens källare. Det är fullt med paket på lastbryggan som ska lastas in i postbilen och köras iväg till rätt adress.

 

Kom och lek postkontor och stämpla blanketter. Sortera mängder av brev och ta med dig Stockholmssäcken och dela ut till hårfrisörskan Anna Sax och bagare Bo Bengtsson och de andra som bor i de vindlande gränderna. I Lilla Postens verkstad pysslar vi kring olika teman såsom julkort, kärlekskort, pirater, äppeltryck och stockholmshälsningar. Barnen kan alltid göra sitt eget vykort, skriva adress, sätta på ett frimärke som vi bjuder på, stämpla och sedan lägga på brevlådan.