Paraduniformen vann med motiveringen ”GULD!”

Paraduniformen vann med motiveringen ”GULD!”

Amelia Wahlbeck i Uppsala tyckte att paraduniformen skulle vinna och motiverade sitt val med ett enda ord: GULD! Flest röster i tävlingen Rösta på din favorituniform fick alltså generaldirektörens paraduniform från 1866, tätt följd av den kvinnliga brevbäraruniformen från 1948 och på tredje plats den manliga sommaruniformen från 1892.Tävlingen genomfördes i den tillfälliga utställningen Uniform(t), där sammanlagt sjutton uniformer visades under två års tid fram till augusti 2018.

 

Ett handskrivet cirkulär i museets samlingar daterat den 4 september 1817 meddelar att en uniform införts i postverkets tjänst. Ritningen är signerad ”Gillas Carl” tillika kung Karl XIV.  I ritningen finns underlag till kragens broderier samt till rockens knappar med lilla riksvapnet. Mörkblå pantalonger och svarta husarstövlar bör bäras till, liksom en civil värja.

Frackrockens krage är försedd med tre olika symboler: en grövre bladranka, en fin ranka med hjärtblad samt en slät guldgalon. I olika kombinationer kommunicerade dessa bärarens rang och status.Guldbroderier på kragen utformade med olika rankor och symboler var typiska för 1800-talets civila uniformsfrackar både inom och utom landet. Huvudbonaden, eller Bicornen, kunde antingen bäras med spetsarna pekandes framåt/bakåt eller på tvären. Sekelskiftet 1800 innehöll stora samhällsförändringar i hela västvärlden och den nya tiden avspeglade sig uniformsmodet, inspirerat både av militären och av manligt mode. Militär stil i kombination med aristokratisk lyx dominerade modet i både militär och civil klädsel. Den postala uniformen kan ses som ett bidrag till en aristokratisk maskulinitet.

 

                      

Foto: Olof Eriksson                                           Generaldirektör Julius Juhlin i paraduniform.

1866 kom brytpunkten och 1817:års uniform blev omodern. Uniformsfracken förvandlades till en paraduniform, en högtids- och galadräkt för borgarklassen. 1920 gick den ur tiden. Generalpostdirektör Julius Juhlin (1861-1934). var den sista att använda paraduniform. Han skänkte sin till Postmuseum 1928.

 

Foto: Yngve Hellström

Kvinnliga insatser i brevbäringen under andra världskriget bidrog till att plagg för kvinnliga brevbärare infördes. Kjol var den största nyheten. Som komplement till skärmmössan infördes båtmössa 1948. Kanske ansågs skärmmössan för maskulin? Till det kvinnliga krigstidsmodet hörde strikt dräkt med kavaj och kjol i dova färger, starkt influerad av andra världskrigets manliga uniformer.

1966 utrustades kvinnorna senare med en ny ledigare uniform. Nu ersattes kavajen av manligt snitt av en damjacka med rundad krage och blixtlås. Den nya kjolen försågs med dubbla motveck, bak och fram. Kvinnor hade deltagit i en arbetsgrupp och fått tycka till om hur den nya uniformen skulle se ut. Den nya uniformen hade stora likheter med civilflygets och spårvägspersonalens uniformer.

 

                        

Foto: Olof Eriksson                                                                                  Tre brevbärare på en parkbänk i Norrtälje ca. 1900.

Sommaruniform i svalt, vitt linne, modell 1892. Uniformen har tillhört postvaktmästaren Axel Edvard Eriksson, Norrköping (1885-1967). Den är blanksliten och full av grönskefläckar. Tanken letar sig lätt till vitsippsbackar i ett Sverige vid förra sekelskiftet.

Sommarbyxor i blåvit-randigt bomullstyg kom 1866.Sommaruniformen kompletterades 1892 med kavaj, byxor i blåvit-randigt och helt vitt tyg. Den vita sommarmössan infördes 1913. Bilder visar dock att det var vanligt att kombinera sommaruniformen med den mörkblå mössan och/eller kavajen.

Läs mer om Postens uniformer i boken Uniformella förhandlingar av Marianne Larsson. Du hittar den i vårt bibliotek.

sep 21, 2018