Ingen olåt må höras efter nio

I Stockholm finns bara en krog kvar som varit öppen, legat på samma plats och haft samma namn sedan 1700-talet och det är Den Gyldene Freden som ligger i kvarteret Argus på Österlånggatan 51 i Gamla Stan. Den öppnade 1722, alltså två år efter Posten köpte kvarteret Penelope där museet ligger. Stockholm var oerhört krogtätt vid den här tiden. Det lär ha funnits nästan 700 på mitten av 1700-talet. Det är en krog per 83 invånare. För att driva en krog krävdes det tillstånd så att staten kunde få in skatt. Det var inte så svårt att få tillstånd men trots det fanns det många lönnkrogar i staden. Förutom större och mindre krogar fanns också en mängd kaffehus. 

 

Utskänkningsställena hade olika status. Vinskänkarna som skötte försäljning av vin och annan alkohol, hade sitt egna skrå. Traktörerna, som hade värdshus, samlade sig i Traktörsocieteten. De fick sälja brännvin men inte vin. Den lägsta kategorin var krögarna vars skrå hette Krögarämbetet. Krögarna sålde framförallt öl.  

 

När Posten köpte kvarteret Penelope låg det här fyra krogar. Tittar man i mantalslängderna från tiden får vi veta några av dom som höll till här. Enligt längden för Staden västra redovisas för kvarteret Penelope 138 att där förhyr föraren under Kungliga Gardet, Nils Skog, en krog. För krögeriet gör hovslagaregesällen Nils Falbergs hustru Ingrid Andersdotter Lind räkning. Krögaren Olof Sylwest förhyr även en krog där en trumslagare Bertil med hustru gör räkning för krögeriet. 

 

Ingrid Andersdotter Lind är inte unik. Att driva en enklare krog i 1700-talets Stockholm var ofta ett kvinnoyrke. Ett sätt för staten att ge fattighjälp åt änkor och andra kvinnor som hade svårt att försörja sig. Att driva krogen var en kvinnosyssla men att besöka en krog eller ett kaffehus var inte något en ärbar kvinna gjorde. Det var en plats för män. 

 

Krogarna i kvarteret Penelope fick ligga kvar. Överpostdirektör Henrik Bunge skrev till Kanslikollegium och bad att få behålla krogarna för att få in pengar till underhåll av huset. Men de fick hålla sig lugna – “..endast såframt de sig förpliktiga att intet olåt må höras och ingen oskicklighet och otidighet förövas, samt att de krogen tillsluta kl 9 precisae om kvällen och efter samma timma ingen av gästerna hos sig tåla eller något försälja.”. 

 

Krogscenen du klickade på är målad av Lars Wilhelm Kylberg d.ä. och kommer ifrån Västergötlands museum.

Välkommen på en tidsresa under 300 år

 

Har det kommit ett brev eller inte?

Vad är det som händer på bilden? Och vet du vad en smulgråt är?

Lyssna här

Stora maskiner och små frimärken

Det var mycket som fick plats i huset. Här låg också frimärkstryckeriet och Frimärksförrådet.

Persedelförrådet

Knappar, brevlådor och siffror i guld

Först på plats

Vem var det som var först på plats här i kvarteret Penelope? Lyssna på berättelsen.

När Linné fick skäll

Läs om en olydig postkund på 1700-talet

Synliga eller osynliga pantalonger

I “Svenskt Porträttgalleri ur Rikets Ämbetsverk” hittar man Maria Lundgren bland alla män. Vem var hon? Lyssna på berättelsen här.

Penelopes krogar

Ingen olåt må höras och ingen oskicklighet förövas. Läs om när Posten delade hus med fyra krogar.

Kvinnokamp

I mitten sitter Elin Rheborg. Hon var en av dem som ville förbättra kvinnornas usla arbetsvillkor.

Lyssna här.

En stackars änka eller en pirat?

En pirat i Postens hus? Eller var hon bara en fattig änka? Lyssna på berättelsen här.

Drömmar om ballongfärder

Här sitter polarforskaren Andrée i sitt kontor. Varför berättar vi om honom här? Lyssna på det här.

 

Museet gör entré

1906 var det dags för Postmuseum att flytta in på Lilla Nygatan 6. Hör mer om det här.

En gång fanns de överallt.

Dessa vackra huvuden har en gång suttit på en kakelugn i huset.